Utbrottet

Både i går och idag har jag och lillan åkt buss till dagis. Det tycker lillan är roligt.
I dag tog vi även buss hem för jag konstaterade att jag kommer inte orka bära hem henne och hon under vägens gång får för sig att hon inte vill/orkar gå mera.
Hur som helst träffade vi på en dagis kompis som också hoppade på bussen bara för nöjes skull 🙂 Oj vad små tjejerna skrattade och pratade då de fick åka buss tillsammans och se alla bilar och andra bussar. Jag kan säga att det var en sur tjej som steg av bussen när vi kom hem. Hur som helst gick surandet snabbt över när jag sa att vi skulle hämta vagnen och sedan gå för att handla.
Allt bra tills vi kommer in i butiken. Då vill Alicia åka vagnen som är som en bil. Jag sa att jag inte kan köra den och hennes vagn utan att hon istället får ta en liten kundvagn, som hon brukar. Efter dividerande om detta en stund tog hon en liten vagn. Jag gick förbi de där ”grindarna” som öppnar sig och stängs automatiskt, in i butiken. Då vägra Alicia ha egen vagn. Hon blir mitt i ingången och stå och ska inte ta sin vagn och inte heller lämna tillbaka. Då går ju ”grinden” igen och hon får den i pannan. Stortjut.
En äldre dam ställer tillbaka lillvagnen och kommer sedan in i butiken och försöker distrahera Alicia genom att få henne att titta på blommor. Alicia vägrar nu allt och skrikalarmet är på en hög nivå. Hon vägrar allt, sitta i vagn, handla, gå hem. Till sist tar jag henne under armen och går ut genom butiken igen, bärandes på en skrikig och vild unge.
Till saken hör av både Alicias jack och överdragsbyxor är fruktansvärt hala och jag kan inte hålla henne i famnen eller under armen. Försöker x tusen att sätta henne i vagnen men det vägrar hon så jag kan inte/hinner inte spänna fast selen. Istället hasar hon sig ner och ur vagnen x lika många gånger som jag försöker få henne att sitta där.
Till sist hålls hon där genom att jag med en hand håller i henne och med den andra försöker styra vagnen. Fortsatt samma hög skriknivå. Ena skon ramlar av och ungen skriker ännu mer. Det är omöjligt att ens stanna för att försöka sätta på skon så den får åka med i vagnen men inte på foten. Hemma på gården hasar hon än en gång ur vagnen och blir sittandes, skrikandes på marken. Jag för vagnen till garaget och går tillbaka. Alicia är då om möjligt, ännu argare för att ena skon är borta. Plus att jag ser att hon blöder från nedre läppen. Antagligen har hon slagit läppen i ”brickan” på vagnen när hon hasat ur. På gården står två unga killar och stor-glor när jag återigen får bära ivägen en skrikandes, sparkandes unge, nu med blödande läpp.
Då för första gången på denna 5-minuters väg(kändes som 5timmar) skämdes jag och tänkte att nu ringer nog killarna socialen.
Väl inne och med nya Olle-dockan i famnen kan jag lugna Alicia och tvätta läppen på henne.
Jag kan väl säga att jag inte kände mig som årets mamma i dag. Vi som hade en så bra start på dagen.
På kvällen har vi kramats och jag har försökt förklara att man måste lyssna på mig och man måste sitta still i vagnen och har förklarat för ungen hur älskad hon är, för ibland är jag rädd över att det enda hon kommer att minnas från barndomen är våra strider.
Hur kan ett barn som man älskar mer än något annat, vara så god, fin, roligt, underbar och smart ibland förvandlas till en som man knappt känner igen och som kan mig så trött, arg och förbannad och samtidigt ge mig ett fruktansvärt dåligt samvete?!
Oj oj, detta föräldraskap driver mig ibland till vansinne, ibland av frustration och ibland av kärlek.
Nu sover hon och vi hoppas på en bra dag imorgon.
IMG_6787

1 kommentar

Filed under Alicia, Förälder

One response to “Utbrottet

  1. Ja alltså tänk, ibland är det ju som om man hade två olika barn här. Ena stunden världens snällaste och finaste och nästa stund ett trotsmonster av värsta sorten. För oss är det värsta just nu att få på sig utekläder och fara nånstans. Samma sak när man far på morgonen och när man ska hem på eftermiddagen. Inte så roligt att alltid försöka ”vika in” en skrikande unge i bilen men det är ju det som måste göras. Kämpa på 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s