Category Archives: Alicia

Alicia 6år!!

Igår var det sex år sedan vår dotter föddes. Sex år sedan jag och maken blev föräldrar. Alicia 6år!! Vår förstfödde, vår dotter! Hon som kan prata på in- och utandning, hon som kan vara hur envis och sur som helst, hon som har svar på tal och som har ett otroligt stort hjärta! Hurra hurra hurra för dig! 🎉💗🎂🎈🎁🎊😘

Som jag skrev i texten ovanför, är vår dotter en person som vet vad hon vill på gott och ont. Vi kan väl säga att mor och dotter har sina duster ibland 😉

Vad har hänt det senaste året då?! En hel del skulle jag tro. Första,andra,tredje och …. tänderna har tappats. Det är väl en milstolpe i en sexåringsliv. Dotterns humör stabiliserades kring vintern/tidig vår sedan började berg- och dalbanan igen. Ibland är livet på topp och på en grisblink är allt förändrat. Det är inte lätt.

Alicia har även gått på gympa en gång i veckan samt sovit över hos en kompis.

Hon pysslar och pysslar och det tar aldrig slut. Kreativiteten och fantasin är det inte fel på.

Cykling är inte intressant. Bokstäver och siffror är lite roligt på förskolan men inte hemma. Intresset finns inte. Däremot är hon ibland en jäkel på att argumentera. 😅 Till det behövs ingen skolning.

Hon har ett stort hjärta och en empati som räcker jorden runt. I vintras när ja sa att hon hade kalla händer svarade hon mig, fröken(på dagis) sa att har man kalla händer har man ett varmt hjärta! Tänk så väl det stämmer in på vår dotter! ❤️

Du är en stark tjej och du kommer gå hur långt du vill. Jag kommer alltid heja på dig!

Igår firades det hela dagen med presenter, glass och en hel hög kompisar! Underbart att se henne omgiven bland alla vänner.

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Kalas

Jag och min dotter

Först och främst måste jag bara säga vilka underbara och knäppa arbetskamrater jag har!! Det finns alltid stöd och råd och tröst att få och så kan man alltid få hjälp med diverse övriga saker 😉 Synd att man då som arbetsgivare vill dela på ett fungerande arbetslag, men det är en annan lång historia.

Under lunchen idag växlade samtalsämnen från allt mellan himmel och jord och i ett skede gled diskussionen in på vilka alternativa yrken man skulle kunna ha/ vara lämplig för. Innan dess hade jag diskuterat hur min dotter alltid är så mån om alla. Hon vill gärna att alla i familjen/släkten ska vara tillsammans och funderar och grubblar mycket över människor, världen, orättvisor och allt möjligt. Idag när hon kom från dagis berättade hon att en av fröknarna hade sagt att hon hade så kalla händer men att ”kalla händer betyder varmt hjärta” och det stämmer såväl på min älskade unge.

I alla fall strax innan lunchsamtalet kring alternativa yrken hade jag pratat om Alicia och vi konstaterade att hon har en väldigt stor empatisk förmåga.

Återigen, diskussion kring yrken; ingenjör, jurist, kriminolog m.m florerade förbi och många konstaterade att jurist inte var något för dem. Läsa lagtexter och argumentera för och emot och dessutom hålla koll på lagar, rättigheter m.m. Jag älskar att föreläsa om vårdlagarna för eleverna och jag älskar när det finns ett rätt eller fel som stöder eller fäller mitt argument, varpå jag säger att jag absolut skulle kunna tänka mig juristyrket. Fatta att få gå omkring i högklackat och kostym och kunna påpeka rättigheter och skyldigheter med stöd av lagen! Mina kära (?) arbetskamrater konstaterar att jag nog inte skulle passa som försvarsadvokat utan snarare såg dig mig som en sträng åklagare! Jag har just pratat om min jätteempatiska dotter, och frågar varifrån de tror att dottern fått den förmågan, varpå samtliga påstår att dottern fått den egenskapen av sin pappa!

Vilka fräcka typer! Jag som är en riktigt empatisk och känslovarm person 😉

Trevlig fredag på er 🙂

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Jag

Vabruari

Månaden började med att dottern fick feber, hosta och snuva. En vecka var hon hemma. Söndagen när dottern är frisk och vi tänker att alla kan återgå till sin vardag på måndag, insjuknar sonen och är i sin tur hemma i nästan en vecka. När barnen är i skick att återgå till dagis, fryser jag och har ont i leder, huvudvärk och snorar så jag helst bara vill packa ihop och åka hem från jobbet. Ja och så var vi inne på denna månads tredje vecka. Vi kämpar på med täppthet och hosta. Idag är det 6 dagar kvar på denna månad, sen så ska vi nog vara pigga och krya.

En vecka arbete kvar sedan startar vårt sportlov och det blir då en vecka i Finland för mig och barnen. Typiskt nog är syster och söner samt min bror hos mamma nu för att fira sportlov. Pöh!

Förutom snuva och hosta har vi hunnit ha Jessica här en helg, vilket betyder prosecco och yatzy när barnen somnat. När de är vakna vill de ha Jessicas uppmärksamhet.

För övrigt rullar det på som vanligt, förutom att jag häromdagen letade jobb till mig och maken i Finland. Visst skulle det kännas bra att packa ihop och dra hemåt, för just nu vet vi inget alls kring hur det ska bli med saker och ting här. Kan väl påstå att maken inte vara lika entusiastisk som jag över att packa och flytta. Nej det blir ingen fly(k)t(t) till Finland nu heller men vete tipporna vad och var man ska vara efter sommaren. Så det så.

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Axel, Finland, Jobb, sjuk, vänner

Årsresumé 2017

 

 

Snart är detta år slut. Julen kom och gick. Paket fick vi alla, mat och godis finns det kvar av i mängder. I dag har maken arbetat och jag och barnen har slöat omkring inomhus hela dagen. Nu sover barnen och jag har tänkt försöka sammanfatta år 2017.

Januari

Året inleddes i goda vänners sällskap. Snön fanns och barnen eller åtminstone det äldsta barnet stortrivdes i vintervädret. Jag hittade SKAM betydligt senare än alla andra och på några dagar hade jag sett säsong 1 och 2 och fastnade för dessa ungdomar och alla deras bekymmer och bekymmerslöshet. Jag anmälde mig till några studiekurser inför hösten. Månaden avslutade med sjukstuga och vab.img_2743Februari

Sm-vecka i Söderhamn. Mera vabb eller snarare vobb, kombinerat jobb och vård av barn. Alicia fick en fullstor säng och Axels spjälsäng byttes ut mot juniorsängen. Jag drog iväg till fjällen för en weekend med härliga brudar. Jag gav mig på längdskidning, för det kunde väl inte vara så svårt. Haha. Som jag var sjuk i kroppen efteråt och blåslagen. Mamma kom på besök och jag längtade efter våren.

Mars

Sportlov och jag och barnen flög till Finland för att vara med på mammas 60års kalas. På jobbet kom det budskap om stora förändringar som fick hela huset med personal att gunga. Maken fyllde år. Våren såg ut att vara här, såväl studsmatta som lunch utomhus plockades fram. Lilleman fyllde två år och firades med tårta!

April

Vi hade återigen en släng av förkylningar och magsjuka. Alicia hade tagit hål i öronen. Jag letade resor till Krakow. Våren var verkligen här. Terrorattack i Stockholm. Världen kändes skör och Axel fick ett krampanfall. Det blev mera sjukstuga. Bene och Jeanette kom för att fira påsk. Stimmet ordnade bowlingseftermiddag med hela dagis.

Maj

Majmånad inleddes med att jag och maken var förkylda. Sedan bar det av till Krakow, bara han och jag! Vi var riktigt ”vilda” och la oss redan innan kl 21 två kvällar på raken. haha, småbarnsföräldralyx. En intressant och tung dag i Auschwitz hanns också med. Jag åkte ner en sväng till Stockholm och möttes där av värsta sommarhettan. Gick på en workshop med Elaine Eksvärd och mötte sedan upp Jessica för vin, tapas och hotellnatt. Underbart härligt. Väl hemma igen fick jag turen att vara med i matstafetten, så roligt. Bokade PT inför hösten. Jag fyllde år!

Juni

Pride firades i stan. Jag storstädade hemma i alla garderober. Det var sommarfest på Stimmet. Jag såg när mina första mentorselever tog studenten och publicerades en bild från min egen student. Jag och barnen gick ner på stan när det var Schools out. Alicia fyllde 5år och firade dagen genom att åka till Junibacken där syster med familj mötte upp oss. Kalas hemma blev det självklart också. Midsommar firades med en sjuk son så maken tog förmiddagen med Alicia för midsommarlunch och sedan firade jag och dottern midsommareftermiddagen hos Annika med familj. Vi gick alla på sommarlov! I slutet av månaden blev det en dag i Sthlm och gun´s and roses för mig och maken. Sedan hem mot Finland!

Juli

Hemma i Finland i två veckor. Sommar, sol, cider och vänner. Strandhäng( 2 dagar), ridning, klassåterträff och införskaffade av löparklocka. Sedan dessutom ett dygn med underbara tokiga arbetskamrater och mycket vin. Jag och barnen hann även med en sväng till Åland.

Augusti

Äntligen blev det till och med några dagar på Ljusne bad, för övrigt var det en riktigt usel sommar när det kommer till sol och bad. Alicia ville plötsligt öva simma (med puffar) men vilket framsteg. Vi kunde börja räkna ner dagarna till en vecka i Santorini. Skolterminen startade igen men innan dess hade jag och maken vår första träff med PT samt röjde upp på gården.

September

I september hade jag ingen tid eller ork att skriva i bloggen. Det finns bara två inlägg. Jag och maken fortsätta träna. Jag påbörjade en kurs om arbetsledning i vård och omsorg, via Gävle Högskola. Jag och maken firade yllebröllopp, 7 år som gifta. Äntligen blev det en veckas sol och semester när vi alla åkte till Santorini.

Oktober

I september innan resan hade jag sökt och dessutom blivit erbjuden ett annat jobb. Efter resan och väl hemma i vardagen igen, tackade jag nej till jobbet. Vardagen rullade på. Jag och underbara brudar åkte denna gång till Uppsala för att mötas upp, dricka bubbel och se nattlivet (haha, det var inte mycket att se) men roligt hade vi. I slutet av månaden komma mamma hit för att jag och maken skulle kunna åka till Stockholm på Johan Glans stand-up.

November

Höstlov och föräldrafest på Stimmet. En trevlig middag. Nästa fest ska vi nog satsa på ett rejält party. Jag blev HLR-instruktör. Farsdag firades och dottern tappade sin första tand. Den första snön kom och i mängder. Grenar gick av pga att snön blev så tung. Det bjöds på adventsfika och pyssel på Stimmet.

December

Månaden började med att syster med familj kom för att fira lillajul. Äventyr i Trolska skogen, pulkkaåkning, julbord på Albertina var en del av vad som hanns med. Finland firade 100år självständigt. Jag längtade hem men kunde glädja mig över att åtminstone få se presidentbalen via webben. På jobbet lussades det. På Stimmet lussades det. Jag och maken hade vår sista träff med PT. (Hur ska vi klara detta själva? 😉 ) Tomtemys i Långvind. Pepparkaksbak här hemma. Julpyntande och sista arbetsveckan avslutades med sjukstuga. Jag hade åkt på halsfluss och blev inte alls bättre utan snarare sämre de först fem dagarna. Som tur var är jag och var jag i okej skick till julen. Det blev uppesittarkväll, bubbel, bingolotto, julmat och besök av Tomtemor som delade ut paket och här sitter jag nu. En vecka kvar innan detta år tar slut. Hoppas på minst lika mycket resande, umgänge med nära och kära, bra träning, mycket gott att äta och dricka och kärlek i mängder. Främst av allt önskar jag hälsa och välmående till min familj och ja egentligen till alla andra också.

 

IMG_5386

Idag har jag även sammanfattat år 2017 genom att göra ett bestnine2017 kollage med det mest gillade bilderna på Instagram. De viktigast genom året och det viktigaste genom alla år är familjen! ❤ Lite resor, sol och värme och träning på det så kommer även nästa år att bli bra!IMG_5387

 

Här går det att läsa de tidigare årens sammanfattning

2010 (fast alla bilder är borta)

2011- hanns tydligen inte med

2012

2013

2014

2015

2016

 

 

 

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Axel, Dagis/förskola, Epilepsi, Familj, Förälder, Fest, Finland, Händelser, Hem, Jag, Jobb, Jul, Kalas, Kärlek, Kusiner, Resa, sjuk, skola, Sommar, Syskon, Trädgård, Träna, Utbildning, Vardag, vänner, Vår, Vårt hem, Vinter

Farsdag med mera

Vi inledde helgen med städ på dagis, eller rättare sagt maken inledde helgen med det. Jag och barnen snorade ikapp hemma.

På lördag var vi till Bollnäs då svärfar bjöd på älgkött. Oj så gott!

På söndag var det farsdag men pappan i detta hus åkte iväg på jobb innan barnen vaknat. Under dagen pysslade vi ett kort, var en riktigt kort stund ute i denna kalla höstsolen. Innan vi gick ut åt barnen frukt och Alicia tappade då sin första tand! Vilken grej. Förstå hur stort barn jag (vi) har som tappat sin första tand. Tandfén kom under natten och böt ut tanden mot en peng.

På söndag var även dagen då Lilleman inte fick någon napp när han skulle sova. Han har bitit på dem och jag klippte nu sönder dem helt och visade upp hans söndriga nappar och dem kan man ju inte sova med. Han har varit sådan nappKalle att hoh hoh. men nu så är det slut med det, åtminstone hemma. Bra gick det, inget gråt men hade svårt att komma till ro. På dagis däremot hade han skrikit och gråtit i nästan halvtimme så till slut hade de gett honom en napp som jag glömt kvar. Vi får fasa ut nappen där, småningom byta ut den till en söndrig där också 😉

När maken kom hem firades han med presenter, kort och lite gott att äta.

Du är klippan i vår familj, du är lugnet när jag stormar. Utan dig skulle vi vara tre vilsna knäppgökar, med dig är vi fulländade som familjen Knäppgök. 😜 💕💕💕

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Axel, Förälder

Alicia

Idag fyller vår dotter, vårt förstfödda barn 5år!! Hon blev väckt med födelsedagssång,paket och muffins med ljus. 

Hur är fröken då?

Ja, hon är påhittig,fantasifull,pratsam,känslosam,har humör,varm hjärtad och mycket mer. Humör har hon haft sedan dag ett. Ena stunden skiner solen och i nästan stund dundrar åskan.

Hon pratar nonstop, främst när vi vuxna försöker prata. Hon hör allt och snappar upp allt och frågar/ger svar på allt,även när hon inte är tillfrågad. Hon älskar sin lillebror och vice versa men ibland retar de gallfeber på varandra och på oss.

Alicia pysslar gärna mycket och hittar på lekar/historier/sånger. Hon är inte alls så intresserad av siffror och bokstäver men kan absolut det man kan som 5-åring. Resten kommer nog sen. Som sagt frågar och funderar hon mycket; just nu är det mycket om kärlek,bröllop och barn. 🙂

Hon älskar att vara ute men vill lika gärna sitta inne med iPaden, främst när brorsan sover. 😉

Hon leker med såväl pojkar som flickor och med yngre och äldre.

Ibland äter hon allt och ibland duger ingenting. Ibland är vi de bästa som finns och ibland ska hon flytta ifrån oss.

Ja, Alicia, du är vårt lilla åskmoln likaväl som du värmer vårt hjärta. Du är den finaste dottern man kan ha och vi älskar dig för den du är (trots att du ger oss gråa hår). Vi kommer alltid finnas där för dig och stå på din sida! Älskade unge; grattis på din födelsedag! 

För två veckor sedsn ställde jag några frågor till Alicia. Så här svarade hon då:

Namn: Alicia Petra

Smeknamn: Liici

Ålder: 5

Ögonfärg: blå

Favoritfärg; guld, silver o rosa

Favoritmat; pannkakor

Mat som jag inte tycker om; det är lite svårt… lasagne tycker jag inte om, det kliar verkligen på tungan.

Äter helst på fredagsmys; godis, chips o ostkrokar

Gör mig glad; när ni killar mig och vill bygga lego med mig

Gör mig arg; när jag inte får göra vad jag vill

Gör mig ledsen; när man buttar mig o slåss

Bra på; göra kullerbyttor och hoppa på ett ben

Öva mera på; hoppa hopprep och busvissla o cykla

Jag tycker om; plocka blommor o snurra i mina klänningar och sommaren gillar jag.

Jag tycker inte om att; måste leka mamma,psppa barn. Bli tvungen att leka sånt jag inte vill. Få sand i skorna.

Favoritdjur; papegojan för den härmar allting jämt.

Jag längtar efter; sommaren för då kan man springa naken o bada i pool

Dagens bästa; att vi gick på stan o åt mat o gick på affärer

Dagens sämsta; att Axel inte fick följa med.

Dagens roligaste; att jag och Axel hoppat studsmatta o spelat krocket

Rädd för; kvällen när jag drömmer om massa läskiga grejer

När jag blir stor så ska jag bli; menar du vuxen? Då ska jag bli städare

Jobbigast med att vara barn;att jag inte få ha läppstift, det är jätte orättvist och att ni alltid får ha tuggummi men inte jag

Sommarlov; bada i poolen, plocka blommor

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Kärlek

Andra prioriteringar

Det är återigen länge sedan jag skrev på bloggen. Det beror helt enkelt på att jag inte har orkat och för att jag har haft annat för mig såväl på jobbet som hemma.

Sedan jag senast skrev har jag hunnit fylla 33 år och fått presenter och druckit champagne.

Det har varit Pride i stan och med det en massa program varav det enda vi gick på var paradtåget, och vi deltog inte ens utan vara bara ner på stan för att se. Hur som helst, bra och viktigt att det ordnas!

Förra helgen blev det storstädning här hemma. Jag började i min klädgarderob, fortsatte till förrådet med gardiner, handdukar osv. Sedan vidare till källarförråden, städat i köket samt inhandlat nya gardiner och gjort snyggt i vardagsrummet. Sålt av och burit iväg en massa grejer och köpt hem ett smyckeskåp. Dessutom hann jag iväg för att träna. Jag kan säga att det kändes rejält i kroppen efter att ha storstädat och hållit på här hemma och sedan träningsvärk på det.

I onsdags hade barnen sommarfest på Stimmet. Förstå att nästa år slutar Alicia för att börja på 6-års!! Nästa fredag fyller hon 5 år!! På söndag har hon barnkalas och huset blir fullt med barn. Sedan är det 8 arbetsdagar kvar!

 

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Jag, Kalas, Vårt hem

Skört

Ja, vad ska man säga. Helgen började med fruktansvärda nyheter om en terrorattack i Stockholm. Hela kvällen satt vi mer eller mindre klistrade vid TV:n för att följa med nyheterna. Alicia hade en del frågor kring nyhetsrapportering; om det var en tjuv, om han hade kört på människor i misstag, varför man kör på flit på människor, dog nån, tar polisen fast honom osv…. det var bara att svara så gott som möjligt.

På lördag var det kalas, först svärfar 65år på förmiddagen och sedan skulle Alicia på kompis-kalas på eftermiddagen. Axel vaknade upp hes och kraxig men pynjade på ändå.

Söndag tog vi det ganska lugnt här hemma, tänkte att barnen skulle krya på sig i sin förkylning. Blev en liten tur på apoteket och sedan gick vi ut för att hitta påskris som vi sedan pyntade ute i vårvärmen. Axel var lite gnällig men inget som vi tyckte var konstigt. Inne igen lekte Alicia och Axel ritade. Plötsligt när maken går fram till Axel börjar han krampa.  Fy fan!!! Vi gav extra medicin men det hjälpte inte lika snabbt som vi som oroliga föräldrar önskade så det blev samtal till 112 och sedan en tur till akuten för att kolla upp Axel. Krampen varade kanske 3minuter men kändes som ett år. Ett halvår har gått bra och jag trodde redan att vi var på den säkra sidan. Han har haft feber, förkylningar och magsjuka men klarat det bra. Vad som var orsaken nu, vet vi inte. Nu blir det dosökning och vi börjar om med dag 1. 2år måste det gå utan kramper för att man ska ens diskutera dossänkning och kunna tro och hoppas på att epilepsin vuxit bort. Därav räkning åter från 1.

Det är fruktansvärt det som händer i Syrien, resten av världen och i Stockholm, men på något sätt kan man, på gott och ont, lägga ett rum mellan sig själv och allt det fruktansvärda men när det gäller den egna familjen, ens barn, då brister mina murar och världen känns mera skör än vanligt. Nu vet vi ju att Axel har sin diagnos men det finns inget jag hoppas mera på än att den skulle växa bort och att vi slapp dessa anfall. Det går inte att förbereda sig på dem och det är för jävligt att uppleva dem, men så ser vår vardag ut och vi måste hantera den.

Alicia var återigen en riktigt klippa, vår prinsessa Modig. Inte orolig förrän hon ser mig ledsen och då erbjuder hon sig att sitta bredvid så hon kan trösta mig. Älskade unge!

När man är så duktig när man inte ens är 5år då förtjänar man att få en lillasyster till Skrållan. 

Axel är fortsatt förkyld och nu dessutom med hög feber, hoppas detta går över snarast. Alicia har varit på dagis och påskpysslat och imorgon får man vara påskhäxa. Maken jobbade idag och jag var hemma med Axel. När det var dags att hämta Alicia hade Axel feber och jag ville inte utsätta honom för att behöva åka iväg och hämta Alicia. Som tur har man de bästa arbetskamraterna. Ett samtal och Alicia hämtas från dagis och kommer dessutom hem med glass till sig och lillebror. ❤ Tacksam till 1000 för hjälpen! 

Snart påsklov och då hoppas jag att vi kryar på oss och får må bra tillsammans och samla ny energi. 

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Axel, Epilepsi, Familj, Påsk, sjuk, Uncategorized

Året 2016

I januari var det dags för mig att återgå till arbete och make var den som stannade hemma och var föräldraledig med Axel. Jag studerade sista terminen på magisterutbildningen och det var en hel del att försöka få allt att gå ihop. I slutet av månaden blev jag dessutom svensk medborgare, helt enkelt för att på enklaste sätt kunna förnya mitt pass.

img_0732

Februari har med sig en släng av magsjuk samt att jag åker på en riktig värsting till förkylning som höll i sig i 8 veckor utan tecken till förbättring, en riktigt mansförkylning fick jag. Däremellan njöt vi av snö och fint väder.

I mars åkte jag iväg på en weekend med fruarna.. trots min otäcka förkylning. Jag kan väl inte påstå att jag kände mig pigg och allert men trevligt hade vi i alla fall. En sväng till Dublin blev det. Dessutom hade jag sportlov efter det och sedan påsklov ganska tätt inpå.img_0884

Två dödsfall inträffade som gjorde att marsmånad blev en tung månad. Maken fyllde år mitt i allt och även våran älskade son Axel blev 1 år, vilket går att läsa om här. Några ljusglimtar fanns det alltså även i denna månad. I slutet av månaden åkte vi över till Finland för att fira påsk och jag och maken passade på att ta oss en barnfrikväll. img_1020

April hämtade med sig vårkänslan även om det var kallt. Jag fick börja skriva på min magisteruppsats och dessutom modella för det nya träningsklädesmärket WorkoutEmpire som är ett lokalt företag och som verkligen gör snygga och bekväma kläder. Jag har en uppsättning av kläderna. 🙂 img_1087

Maj är en favoritmånad, främst för att jag fyller år.

Maj bjöd plötsligt och kortvarigt på riktigt sommarväder. Vi var iväg på kosläpp  och maken anordnade Holmfest där alla intäkter gick till Cancerfonden. Mamma kom över för att barnvakts (eller för att hälsa på) men det gav även mig en möjlighet att spana in maken på scenen. Jag fick en påminnelse om hur roligt det är att vara lärare och hur stärkande det är att få utmärkta omdömen av eleverna.

img_1311

Ja och så var det både födelsedag och morsdag på det .

I juni fyllde Alicia 4 år och skolan avslutades. Vi var på utflykt till tågmuseumet i Gävle. Maken var inne på sin sista månad som föräldraledig och jag jag lämnade in min magisteruppsats och blev godkänd på den. Dessutom åkte vi efter midsommaren till Nerja, Spaninen. Sol och bad!! Livet!

Dessutom fick jag mina magisterexamenspapper i juni! Grattis mig! img_1483I juli kom min pappa på besök och jag och barnen åkte en sväng till Åland.Vi försökte njuta av de varma dagarna när de kom och insåg plötsligt att halva sommarlovet hade passerat.

I augusti åkte maken iväg till Gävle och kom hem med en ny bil. Nu är vi en familj med två bilar. Hela familjen åkte till Umeå och mådde gott tillsammans med makarna Harf. Sommarlovet tog slut och jag fick lärarlegitimation. Axel började dagis och har sedan dag 1 trivts väldigt bra där. Jag och maken bokade in en helg i Krakow i oktober, men den resan blev det inget av,fast det visste vi inte här. Min mamma och moster kom på besök och i slutet av månaden fick Axel sin första kramp. Sommar hade kunnat slutat bättre. Nu blev det 112 och ambulansfärd till Hudik. Vi hoppades att det skulle vara första och sista gången. Tji fick vi.

img_1882.jpg

I september firade jag och maken 6år som gifta. Vi firade hemma och gick även ut och åt. I september var jag även iväg med ”mammorna” på en ridtur och det var inte igår jag hade suttit i sadeln. Dessutom var jag iväg med jobbet på utvecklingsdagar till Gävle där jag bl.a. fick möjlighet att besöka fängelsemuseumet. Jessica kom på besök och vi var en sväng till marknaden i Hudik samt att WE var på väg att lansera sina nya träningskläder och jag fick hem ett smakprov.

Oktobermånad skulle vara månaden då jag och maken åkte iväg på vår weekend till Krakow. Istället blev oktobermånad en riktigt skitmånad! Den började med att Axel krampade 4ggr på 1,5dygn, denna gång mellan febertoppar, det ambulans igen till Hudik och vi fick stanna kvar i 1,5dygn och lillkillen vår fick diagnosen epilepsi. En riktigt jobbig skitmånad! Mamma och syster kom hit som tänkt för att barnvakta och istället för Krakow fick jag och maken en kväll på stan samt sovmorgon hela helgen. Vi passade även på att boka in oss till santorini i sept 2017 då för att fira mamma 60år.

I november fick vi snö. Höstlovet bestod av pulkkaåkning och snöskottning. Jag var även en dag med jobbet och lyssnade på Sara Mohammad om hedersrelaterat våld, riktigt bra föreläsning. Vi köpte en ny(nästintill splitterny) bil, trodde jag aldrig. Badrumsrenoveringen drog i gång här hemma samt att jag hade djupa tankar kring en mammas oro. Vi pyntade och firade lillajul samtidigt som snön utanför försvann.

December, året lider mot sitt slut. Vi åkte över till Finland och firade #Chanet30 . det blev fest, pepparkaksbak. Hemma firades Lucia och vi pyntade inför julen och så blev det även julafton hos familjen Rudhberg. Paket i mängder och fina barn om än stundvis bråkiga, envisa och högljudda.

Enligt instagram har detta år kretsat kring barnen och familjen. De mest gillade bilderna består av barnen, såklart.Vad vore vi livet utan familjen, oavsett hur den ser ut. Barnen driver mig och maken till vansinne ibland samtidigt som vi nog skulle bli mer tokiga utan dem.

Nu lämnar vi snart år 2016 och hoppas på ett friskare och ett Gott Nytt år 2017! img_2723

2 kommentarer

Filed under Alicia, Allt, Axel, Barn, Kalas, Kärlek, Resa, skola, Sommar, Syskon, Träna, Vardag, vänner, Vår, Vinter

En mammas oro

Sedan en månad tillbaka har jag inte riktigt varit mig själv, åtminstone inte inombords. 

Axels kramper,epilepsi diagnosen,att ta in det,förstå det och försöka fungera normalt rent emotionellt och intellektuellt är svårt. Näst intill omöjligt kan jag påstå. Min oro över honom har varit stor och är väl det än om än lite mindre. Jag kan fortfarande drömma om hans kramper. 

Mitt i all oro över Axel har jag nu kommit på mig själv att oroa mig sjuk även över Alicia. I veckan tog jag henne till doktorn för jag tyckte att hon såg blek ut. I övrigt ok på alla fronter men blek. Jag ville kolla hennes hemoglobin-värde. Fick en tid till doktorn som ordinerade hb och järn-prover. Alicia stackarn grät och ville absolut inte ta prover, hon mådde ju bra och hur jag än försökte förklara,lugna och muta ville hon inte. Proverna blev tagna och det gick bra till slut. Svaren såg bra ut. Nu borde jag vara nöjd va?

Icke. Alicia,ja vi alla hostar nu och Alicia säger att hon har ont i benen,ibland i magen och i dag i bröstet mot hjärtat. Jag försöker vara logisk men kan inte. Jag försöker vara lugn och prata med henne och fråga var hon har ont och hur det känns. Ibland försvinner värken men som idag satt värken i bröstet kvar. Lite grann. Ju mera jag frågar pga oro desto mindre vill ju hon svara. Dessutom sa hon på en gång att hon inte vill åka nånstans. Jag skulle helst ta henne till doktorn och åtminstone ta ett crp ocv leukocyter. 

Jag oroar mig för allt. Letar symptom på att barnen inte mår bra. Oroar mig för att jag missar nåt om Alicia för att jag oroar mig över Axel. 

Trodde aldrig att jag skulle bli en sån här irrationell person. 

Tur att min man är mer förståndig. <3. Vad skulle jag annars göra? 

Tänk om man bara kunde få en garanti på att barnen mår och alltid kommer må bra. Visst skulle allt vara lättare då? 

Denna mamma oron… Mina älsklingar för er gör jag allt! ❤ ❤

2 kommentarer

Filed under Alicia, Axel, Barn, Epilepsi, Förälder, Funderingar, Kärlek