Category Archives: Alicia

Andra prioriteringar

Det är återigen länge sedan jag skrev på bloggen. Det beror helt enkelt på att jag inte har orkat och för att jag har haft annat för mig såväl på jobbet som hemma.

Sedan jag senast skrev har jag hunnit fylla 33 år och fått presenter och druckit champagne.

Det har varit Pride i stan och med det en massa program varav det enda vi gick på var paradtåget, och vi deltog inte ens utan vara bara ner på stan för att se. Hur som helst, bra och viktigt att det ordnas!

Förra helgen blev det storstädning här hemma. Jag började i min klädgarderob, fortsatte till förrådet med gardiner, handdukar osv. Sedan vidare till källarförråden, städat i köket samt inhandlat nya gardiner och gjort snyggt i vardagsrummet. Sålt av och burit iväg en massa grejer och köpt hem ett smyckeskåp. Dessutom hann jag iväg för att träna. Jag kan säga att det kändes rejält i kroppen efter att ha storstädat och hållit på här hemma och sedan träningsvärk på det.

I onsdags hade barnen sommarfest på Stimmet. Förstå att nästa år slutar Alicia för att börja på 6-års!! Nästa fredag fyller hon 5 år!! På söndag har hon barnkalas och huset blir fullt med barn. Sedan är det 8 arbetsdagar kvar!

 

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Jag, Kalas, Vårt hem

Alicia

Idag fyller vår dotter, vårt förstfödda barn 5år!! Hon blev väckt med födelsedagssång,paket och muffins med ljus. 

Hur är fröken då?

Ja, hon är påhittig,fantasifull,pratsam,känslosam,har humör,varm hjärtad och mycket mer. Humör har hon haft sedan dag ett. Ena stunden skiner solen och i nästan stund dundrar åskan. 

Hon pratar nonstop, främst när vi vuxna försöker prata. Hon hör allt och snappar upp allt och frågar/ger svar på allt,även när hon inte är tillfrågad. Hon älskar sin lillebror och vice versa men ibland retar de gallfeber på varandra och på oss. 

Alicia pysslar gärna mycket och hittar på lekar/historier/sånger. Hon är inte alls så intresserad av siffror och bokstäver men kan absolut det man kan som 5-åring. Resten kommer nog sen. Som sagt frågar och funderar hon mycket; just nu är det mycket om kärlek,bröllop och barn. 🙂

Hon älskar att vara ute men vill lika gärna sitta inne med iPaden, främst när brorsan sover. 😉

Hon leker med såväl pojkar som flickor och med yngre och äldre. 

Ibland äter hon allt och ibland duger ingenting. Ibland är vi de bästa som finns och ibland ska hon flytta ifrån oss. 

Ja, Alicia, du är vårt lilla åskmoln likaväl som du värmer vårt hjärta. Du är den finaste dottern man kan ha och vi älskar dig för den du är (trots att du ger oss gråa hår). Vi kommer alltid finnas där för dig och stå på din sida! Älskade unge; grattis på din födelsedag! 

För två veckor sedsn ställde jag några frågor till Alicia. Så här svarade hon då:

Namn: Alicia Petra

Smeknamn: Liici

Ålder: 5

Ögonfärg: blå

Favoritfärg; guld, silver o rosa

Favoritmat; pannkakor

Mat som jag inte tycker om; det är lite svårt… lasagne tycker jag inte om, det kliar verkligen på tungan. 

Äter helst på fredagsmys; godis, chips o ostkrokar

Gör mig glad; när ni killar mig och vill bygga lego med mig

Gör mig arg; när jag inte får göra vad jag vill

Gör mig ledsen; när man buttar mig o slåss

Bra på; göra kullerbyttor och hoppa på ett ben

Öva mera på; hoppa hopprep och busvissla o cykla

Jag tycker om; plocka blommor o snurra i mina klänningar och sommaren gillar jag. 

Jag tycker inte om att; måste leka mamma,psppa barn. Bli tvungen att leka sånt jag inte vill. Få sand i skorna. 

Favoritdjur; papegojan för den härmar allting jämt. 

Jag längtar efter; sommaren för då kan man springa naken o bada i pool

Dagens bästa; att vi gick på stan o åt mat o gick på affärer

Dagens sämsta; att Axel inte fick följa med. 

Dagens roligaste; att jag och Axel hoppat studsmatta o spelat krocket

Rädd för; kvällen när jag drömmer om massa läskiga grejer

När jag blir stor så ska jag bli; menar du vuxen? Då ska jag bli städare

Jobbigast med att vara barn;att jag inte få ha läppstift, det är jätte orättvist och att ni alltid får ha tuggummi men inte jag

Sommarlov; bada i poolen, plocka blommor

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Kärlek

Skört

Ja, vad ska man säga. Helgen började med fruktansvärda nyheter om en terrorattack i Stockholm. Hela kvällen satt vi mer eller mindre klistrade vid TV:n för att följa med nyheterna. Alicia hade en del frågor kring nyhetsrapportering; om det var en tjuv, om han hade kört på människor i misstag, varför man kör på flit på människor, dog nån, tar polisen fast honom osv…. det var bara att svara så gott som möjligt.

På lördag var det kalas, först svärfar 65år på förmiddagen och sedan skulle Alicia på kompis-kalas på eftermiddagen. Axel vaknade upp hes och kraxig men pynjade på ändå.

Söndag tog vi det ganska lugnt här hemma, tänkte att barnen skulle krya på sig i sin förkylning. Blev en liten tur på apoteket och sedan gick vi ut för att hitta påskris som vi sedan pyntade ute i vårvärmen. Axel var lite gnällig men inget som vi tyckte var konstigt. Inne igen lekte Alicia och Axel ritade. Plötsligt när maken går fram till Axel börjar han krampa.  Fy fan!!! Vi gav extra medicin men det hjälpte inte lika snabbt som vi som oroliga föräldrar önskade så det blev samtal till 112 och sedan en tur till akuten för att kolla upp Axel. Krampen varade kanske 3minuter men kändes som ett år. Ett halvår har gått bra och jag trodde redan att vi var på den säkra sidan. Han har haft feber, förkylningar och magsjuka men klarat det bra. Vad som var orsaken nu, vet vi inte. Nu blir det dosökning och vi börjar om med dag 1. 2år måste det gå utan kramper för att man ska ens diskutera dossänkning och kunna tro och hoppas på att epilepsin vuxit bort. Därav räkning åter från 1.

Det är fruktansvärt det som händer i Syrien, resten av världen och i Stockholm, men på något sätt kan man, på gott och ont, lägga ett rum mellan sig själv och allt det fruktansvärda men när det gäller den egna familjen, ens barn, då brister mina murar och världen känns mera skör än vanligt. Nu vet vi ju att Axel har sin diagnos men det finns inget jag hoppas mera på än att den skulle växa bort och att vi slapp dessa anfall. Det går inte att förbereda sig på dem och det är för jävligt att uppleva dem, men så ser vår vardag ut och vi måste hantera den.

Alicia var återigen en riktigt klippa, vår prinsessa Modig. Inte orolig förrän hon ser mig ledsen och då erbjuder hon sig att sitta bredvid så hon kan trösta mig. Älskade unge!

När man är så duktig när man inte ens är 5år då förtjänar man att få en lillasyster till Skrållan. 

Axel är fortsatt förkyld och nu dessutom med hög feber, hoppas detta går över snarast. Alicia har varit på dagis och påskpysslat och imorgon får man vara påskhäxa. Maken jobbade idag och jag var hemma med Axel. När det var dags att hämta Alicia hade Axel feber och jag ville inte utsätta honom för att behöva åka iväg och hämta Alicia. Som tur har man de bästa arbetskamraterna. Ett samtal och Alicia hämtas från dagis och kommer dessutom hem med glass till sig och lillebror. ❤ Tacksam till 1000 för hjälpen! 

Snart påsklov och då hoppas jag att vi kryar på oss och får må bra tillsammans och samla ny energi. 

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Axel, Epilepsi, Familj, Påsk, sjuk, Uncategorized

Året 2016

I januari var det dags för mig att återgå till arbete och make var den som stannade hemma och var föräldraledig med Axel. Jag studerade sista terminen på magisterutbildningen och det var en hel del att försöka få allt att gå ihop. I slutet av månaden blev jag dessutom svensk medborgare, helt enkelt för att på enklaste sätt kunna förnya mitt pass.

img_0732

Februari har med sig en släng av magsjuk samt att jag åker på en riktig värsting till förkylning som höll i sig i 8 veckor utan tecken till förbättring, en riktigt mansförkylning fick jag. Däremellan njöt vi av snö och fint väder.

I mars åkte jag iväg på en weekend med fruarna.. trots min otäcka förkylning. Jag kan väl inte påstå att jag kände mig pigg och allert men trevligt hade vi i alla fall. En sväng till Dublin blev det. Dessutom hade jag sportlov efter det och sedan påsklov ganska tätt inpå.img_0884

Två dödsfall inträffade som gjorde att marsmånad blev en tung månad. Maken fyllde år mitt i allt och även våran älskade son Axel blev 1 år, vilket går att läsa om här. Några ljusglimtar fanns det alltså även i denna månad. I slutet av månaden åkte vi över till Finland för att fira påsk och jag och maken passade på att ta oss en barnfrikväll. img_1020

April hämtade med sig vårkänslan även om det var kallt. Jag fick börja skriva på min magisteruppsats och dessutom modella för det nya träningsklädesmärket WorkoutEmpire som är ett lokalt företag och som verkligen gör snygga och bekväma kläder. Jag har en uppsättning av kläderna. 🙂 img_1087

Maj är en favoritmånad, främst för att jag fyller år.

Maj bjöd plötsligt och kortvarigt på riktigt sommarväder. Vi var iväg på kosläpp  och maken anordnade Holmfest där alla intäkter gick till Cancerfonden. Mamma kom över för att barnvakts (eller för att hälsa på) men det gav även mig en möjlighet att spana in maken på scenen. Jag fick en påminnelse om hur roligt det är att vara lärare och hur stärkande det är att få utmärkta omdömen av eleverna.

img_1311

Ja och så var det både födelsedag och morsdag på det .

I juni fyllde Alicia 4 år och skolan avslutades. Vi var på utflykt till tågmuseumet i Gävle. Maken var inne på sin sista månad som föräldraledig och jag jag lämnade in min magisteruppsats och blev godkänd på den. Dessutom åkte vi efter midsommaren till Nerja, Spaninen. Sol och bad!! Livet!

Dessutom fick jag mina magisterexamenspapper i juni! Grattis mig! img_1483I juli kom min pappa på besök och jag och barnen åkte en sväng till Åland.Vi försökte njuta av de varma dagarna när de kom och insåg plötsligt att halva sommarlovet hade passerat.

I augusti åkte maken iväg till Gävle och kom hem med en ny bil. Nu är vi en familj med två bilar. Hela familjen åkte till Umeå och mådde gott tillsammans med makarna Harf. Sommarlovet tog slut och jag fick lärarlegitimation. Axel började dagis och har sedan dag 1 trivts väldigt bra där. Jag och maken bokade in en helg i Krakow i oktober, men den resan blev det inget av,fast det visste vi inte här. Min mamma och moster kom på besök och i slutet av månaden fick Axel sin första kramp. Sommar hade kunnat slutat bättre. Nu blev det 112 och ambulansfärd till Hudik. Vi hoppades att det skulle vara första och sista gången. Tji fick vi.

img_1882.jpg

I september firade jag och maken 6år som gifta. Vi firade hemma och gick även ut och åt. I september var jag även iväg med ”mammorna” på en ridtur och det var inte igår jag hade suttit i sadeln. Dessutom var jag iväg med jobbet på utvecklingsdagar till Gävle där jag bl.a. fick möjlighet att besöka fängelsemuseumet. Jessica kom på besök och vi var en sväng till marknaden i Hudik samt att WE var på väg att lansera sina nya träningskläder och jag fick hem ett smakprov.

Oktobermånad skulle vara månaden då jag och maken åkte iväg på vår weekend till Krakow. Istället blev oktobermånad en riktigt skitmånad! Den började med att Axel krampade 4ggr på 1,5dygn, denna gång mellan febertoppar, det ambulans igen till Hudik och vi fick stanna kvar i 1,5dygn och lillkillen vår fick diagnosen epilepsi. En riktigt jobbig skitmånad! Mamma och syster kom hit som tänkt för att barnvakta och istället för Krakow fick jag och maken en kväll på stan samt sovmorgon hela helgen. Vi passade även på att boka in oss till santorini i sept 2017 då för att fira mamma 60år.

I november fick vi snö. Höstlovet bestod av pulkkaåkning och snöskottning. Jag var även en dag med jobbet och lyssnade på Sara Mohammad om hedersrelaterat våld, riktigt bra föreläsning. Vi köpte en ny(nästintill splitterny) bil, trodde jag aldrig. Badrumsrenoveringen drog i gång här hemma samt att jag hade djupa tankar kring en mammas oro. Vi pyntade och firade lillajul samtidigt som snön utanför försvann.

December, året lider mot sitt slut. Vi åkte över till Finland och firade #Chanet30 . det blev fest, pepparkaksbak. Hemma firades Lucia och vi pyntade inför julen och så blev det även julafton hos familjen Rudhberg. Paket i mängder och fina barn om än stundvis bråkiga, envisa och högljudda.

Enligt instagram har detta år kretsat kring barnen och familjen. De mest gillade bilderna består av barnen, såklart.Vad vore vi livet utan familjen, oavsett hur den ser ut. Barnen driver mig och maken till vansinne ibland samtidigt som vi nog skulle bli mer tokiga utan dem.

Nu lämnar vi snart år 2016 och hoppas på ett friskare och ett Gott Nytt år 2017! img_2723

1 kommentar

Filed under Alicia, Allt, Axel, Barn, Kalas, Kärlek, Resa, skola, Sommar, Syskon, Träna, Vardag, vänner, Vår, Vinter

En mammas oro

Sedan en månad tillbaka har jag inte riktigt varit mig själv, åtminstone inte inombords. 

Axels kramper,epilepsi diagnosen,att ta in det,förstå det och försöka fungera normalt rent emotionellt och intellektuellt är svårt. Näst intill omöjligt kan jag påstå. Min oro över honom har varit stor och är väl det än om än lite mindre. Jag kan fortfarande drömma om hans kramper. 

Mitt i all oro över Axel har jag nu kommit på mig själv att oroa mig sjuk även över Alicia. I veckan tog jag henne till doktorn för jag tyckte att hon såg blek ut. I övrigt ok på alla fronter men blek. Jag ville kolla hennes hemoglobin-värde. Fick en tid till doktorn som ordinerade hb och järn-prover. Alicia stackarn grät och ville absolut inte ta prover, hon mådde ju bra och hur jag än försökte förklara,lugna och muta ville hon inte. Proverna blev tagna och det gick bra till slut. Svaren såg bra ut. Nu borde jag vara nöjd va?

Icke. Alicia,ja vi alla hostar nu och Alicia säger att hon har ont i benen,ibland i magen och i dag i bröstet mot hjärtat. Jag försöker vara logisk men kan inte. Jag försöker vara lugn och prata med henne och fråga var hon har ont och hur det känns. Ibland försvinner värken men som idag satt värken i bröstet kvar. Lite grann. Ju mera jag frågar pga oro desto mindre vill ju hon svara. Dessutom sa hon på en gång att hon inte vill åka nånstans. Jag skulle helst ta henne till doktorn och åtminstone ta ett crp ocv leukocyter. 

Jag oroar mig för allt. Letar symptom på att barnen inte mår bra. Oroar mig för att jag missar nåt om Alicia för att jag oroar mig över Axel. 

Trodde aldrig att jag skulle bli en sån här irrationell person. 

Tur att min man är mer förståndig. <3. Vad skulle jag annars göra? 

Tänk om man bara kunde få en garanti på att barnen mår och alltid kommer må bra. Visst skulle allt vara lättare då? 

Denna mamma oron… Mina älsklingar för er gör jag allt! ❤ ❤

2 kommentarer

Filed under Alicia, Axel, Barn, Epilepsi, Förälder, Funderingar, Kärlek

Barnen barnen

Livets sötsaker eller vad säger man? Känslomässigt är det en berg- och dalbana att ha barn. 

I fredags skulle dottern(Obs 4år gammal) flytta hemifrån. Jag är medveten om varför. Det var nån dispyt far/dotter. Hur som att flytta hemifrån är inget nytt uttryck hos dottern men denna gång tog hon det steget längre. Med jacka o skor på och dockan under armen trampade hon in i vardagsrummet för att säga hejdå. Hon skulle flytta men skulle inte säga vart. Tänk så jag skrattade. Jag hörde henne försöka öppna dörren men det var låst. Hon frågade om jag kunde öppna vilket jag gjorde. Jag frågade ännu om hon verkligen skulle flytta nu när det var mörkt och kallt ute och ja, det skulle hon. 

Jag öppnade dörren och hon gick ut. Tio sekunder senare vände hon om och kom in igen. ”Det är ju läskigt ute” sa dottern och grät. Vad svårt det är att vara liten men vilja vara stor ändå. 

På lördag var vi ute och jag krattade gården i ca 1.5h. Helt värdelöst med tanke på vädret som var i helgen. Alicia hjälpte till men konstaterade efter en kvart att hon tyckte att vi kunde såga ner alla äppelträd så ”behöver man inte jobba så alla dagar”! 

Axel ropar just nu enbart efter pappa och däremellan sitter han som ett ljus framför Pippi på Tv. Nattningarna däremot tar mellan 50-70minuter!!! Jag hade glömt att det kunde vara så här. Just nu vill jag/vi inte dra ner på dagsömnen då han ändå är trött på dagis samt att vi är oroliga att han annars blir för trött. Vill inte riskera ett krampanfall pga sömnbrist. 

Jaa,dessa barn. 😉

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Axel, Barn, sömn, Syskon

Enligt Alicia

Såg detta på facebook och frågade då dessa frågor av Alicia. Så här svarade hon.

1. Vad brukar mamma alltid säga till dig?

– Att du får gå upp på ditt rum

2. Vad gör mamma lycklig?

– När vi är snälla

3. Vad gör mamma ledsen?

– Om nån gör illa dig eller drar i håret

4. Hur får mamma dig att skratta?

– Säga tittut

5. Hur gammal är mamma?

– 31

6. Hur lång är mamma?

– 88.

7. Vad är mamma jättebra på?

– att laga pannkakor och bullor,paj o tårta

8. Vad är mamma inte så bra på?

– Att göra kullerbyttor (är jag visst det om jag får säga min åsiktkr

9. Vad jobbar mamma med?

– Skriva o ta ut pengar. Mycket på datorn. 

10. Vad är mammas favoritmat?

– Soppa. Tomat. 

11. Vad gör du och mamma tillsammans?

– Springer o bygger lego, dricker saft o äter tårta

12. Hur vet du att mamma älskar dig?

– Visar hur man klär på sig

13. Vad är mammas favoritställe dit hon gillar att gå/åka?

– Åka o fixa naglar

Så nu vet ni det om mig 😂

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Förälder

Härmapan

I fredags kväll kom Jessica på besök. Alltid lika trevligt med folk hemifrån som kommer för att hälsa på.

Eftersom maken arbetar hela helgen passade det mig ännu bättre med sällskap. På lördag blev det en tur till Hudiksvall och marknaden. I fyra timmar traskade vi omkring där. Måste säga att barnen skötte sig otroligt bra. Det blev våffla, slush-dricka, popcorn, koksboll och karuseller och ballonger till barnen. Langos och finskt godis för mig och Jessica. Alla nöjda!  Alicia är ju så jäkla cool som åker själv i karusellerna! Den sista karusellen for fram lite fortare än vi räknat med och efteråt var hon lite yr och själv kände jag att jag maxat poängen för bästa morsan som satt ungen i en karusell som jag knappt själv skulle ha klarat av. Alicia var glad och nöjd ändå men tror det var tur att det var sista karusellen. 

Igårkväll när ungarna somnat dukade jag och Jessica sedan upp med ostar, kex, frukt, godis och vin. Fy vad gott! 

Idag åkte Jessica hem och maken jobbar. Jag och kidsen klädde på oss gick ut till parken. Lillkillen gick själv hela vägen hand i hand mellan mig och Alicia. I parken var det sen lek och stoj. Något som jag la märke till på vägen hem var vilken härmapa lillkillen blivit. Han gör allt som syrran gör. Gick Alicia längs med staketet gjorde han det. Gick hon på trottoarkanten gjorde han det.. Stannade hon för att plocka en sten gjorde han det. Hemma skulle Alicia prova mina nya skor och ja då skulle Axel prova de andra paret. Himla gulligt egentligen. 

Nu sover de små och jag ska väl invänta maken och sedan är denna vecka slut. 

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Axel, Barn, vänner

En helg

Jag/vi skulle kunnat vara utan. Maken skulle jobba riktigt långa arbetspass och jag och barnen skulle vara lediga. På fredag efter dagis åkte vi för att handla. När vi kom hem var lilleman trött och ville inte äta. Var varm/het. Han fick välling och slumrade till i soffan. Jaha,tänkte jag, en febrig liten en i helgen då. 

Alicia hade klätt sig festfin och Axel låg febrig. En dryg timme senare blev det en jäkla situation som jag önskar att jag hade sluppit. Axel började krampa. Ringde 112 som larmade ambulans på en gång. 

Jag orkar inte skriva mera om det men iaf blev det en tur till Hudik för hela familjen. På sjulhuset kunde inte alla stanna och för Alicias del var det bästa att få åka hem med en av oss och sova medan den andre och Axel stannade kvar för observation över natten. Slutsatsen är en trolig feberkramp. Fy farao säger jag. Att jobba som sjuksköterska och se vuxna personer krampa är en sak. Att se sin lille son krampa är en helt annan sak

Igår fick han komma hem igen. Axel har inte haft feber idag mera men håller extra koll på honom, orolig mamma som man är. Maken håller ihop oss och får dagen att fungera. Ja som sagt helgen blev inte som vi tänkt oss och även om vi alla har varit tillsammans skulle jag ha föredragit att helgen blivit som planerat istället. 

Lämna en kommentar

Filed under Alicia, Axel, Barn, Familj, Förälder, sjuk

4 eller 14?

Idag blir våran dotter 4år! Hipp Hipp Hurra för Alicia!! ❤

Humörsmässigt skulle man kunna tro att hon fyller 14 år. Hon kan vara ganska uppkäftig och arrogant men hon kan även vara vår lilla tjej som är mysig, go och snabb i mun. Ibland kommer hon med de mesta konstigaste och roligaste uttrycken och historierna. Lika snabbt kan hon sedan byta till den här trotsiga tonåringen som inte vill bo i detta hus!

Nästa vecka ska vi till BVC för 4-års kontroll och får då veta hur stor våran tjej är.

Hon har nu börjat skriva sitt eget namn, bokstäverna blir inte alltid på en rak linje men de finns där och man kan se att de bildar hennes namn.

Hon kan det mesta själv men går det inte som man vill blir man lätt arg och sur. Ibland vill man göra allt själv och ibland vill man inte gör något alls själv.

När det gäller rutiner vet jag väl inte om vi har några exakta tider som så. Hon har gått på dagis fyra dagar i veckan, kort dag onsdag och torsdag sedan långhelg.

Hon lägger sig oftast kring kl 19 och vaknar som vanligt och som hon alltid har gjort kring kl 6. Ibland kan hon sova hela natten i sin egen säng men oftast kommer hon under natten till vår säng. 

Hon är duktig på att hitta på historier och att leka. Ibland kan hon sitta väldigt länge och leka med sina legon eller dockor eller dylikt…eller ja, länge, så länge hon får vara ifred för lillbrorsan.

Hon är sin lillebror väldigt kär och han skrattar ofta med henne och vill vara med överallt. Det kan inte vara lätt att vara storasyster alla gånger. Man får aldrig vara ifred, brorsan kommer och förstör och tar dina saker. Gör han inte det så är han och biter och river i håret. Eller så kan man vara sams och kramas.

Alicia har som sagt ett väldigt humör och kan vara sur och envis. Med det sagt, betyder det inte att det är dåliga egenskaper. Jag tror starkt på att Alicia kommer bli en stark och självständig kvinna med starka och bra åsikter och som kommer att reda sig själv. Jag hoppas och tror att det blir så.

Hon älskar prinsessgrejer, kläder, saker, filmer osv. men hon kan även andra dagar inte vilja ha rosa och vill hellre bygga lego och köra bilar. Allt detta får hon göra precis som hon vill. Jag föredrar varken det ena eller det andra. Hon leker även lika bra med såväl pojkar som flickor. Underbart!

Stort grattis älskade dotter!! ❤

 

4 kommentarer

Filed under Alicia